Om att bygga upp trycket

För kollegerna såg det ut som om jag var fullständigt overksam fram till halv fyra i går. Jag surfade, bloggade, läste tidningen, drack kaffe och … ja, ni förstår nog ungefär. Och så 15.30, inför utsikten att att jag skulle gå hem med två artiklar oskrivna och bara två dagar kvar till semestern, satte jag igång. Strax före klockan 17 var den ena artikeln klar, ned till minsta kommatecken, och den andra färdig vad beträffar struktur och innehåll. Den språkliga formen och omfånget återstår att yxa till.

Vad var det då som (inte) hände i går?

Till att börja med så kan vi ta bort ”inte” ur frågan ovan. Det hände massor. Vad eller hur är jag inte helt säker på, men artikeln skrev sig till stor del ”själv” när jag gav hjärnan chansen att göra det.

Jag tror att det handlar om att bygga upp trycket. Jag har jobbat med skrivandet i massor av år och vet att inget är så befordrande för kreativitet och produktivitet som en deadline. Därtill är det faktiskt så att att det undermedvetna är en fantastisk producent, bara man ger det chansen. Och att ge det chansen innebär att ta reda på vilka frågor som ska besvaras, göra sin research och fundera medvetet på vad som är viktigt i det materal man får tag på.

Och sedan göra någonting helt annat.

I detta hypereffektiva samhälle är det inte inte ofta man har tid att uppfylla den sista punkten, men i går bevisade jag att det är värt det.

Kanske borde vi ha en snickarbänk på jobbet, så att jag kan göra någonting konkret medan det puttrar i skallen. Jag har flera idéer om hur man skulle kunna lösa både laddareländet och kaoset i hallen och kombinera det med en av de populäraste sysselsättningarna (efter sex och telefoni, då) i världen.

Men jag vet inte hur ja ska övertyga lutheraner och chefer om att det är sant. De som tror att intellektuellt arbete bara kan utföras av en person fastkedjad vid ett skrivbord.

Annonser

3 reaktioner på ”Om att bygga upp trycket

  1. Exakt! Skrivandet sker sällan vid tangentbordet eller med pennan i hand. De bästa texterna är de som får ligga i hjärnans marinad medan man sysslar med annat. Där gottar den till sig för att sedan värpas ut som ett guldägg. Ja, det blir sällan pannkaka av det som legat i kuvös och fått tid på sig att mogna.

  2. Ler igenkännande – precis så här är det. Även jag är extremt effektiv – när jag väl sätter igång. Men transportsträckan dit är ibland oändlig. Den där snickarbänken – du, beställ en till mitt jobb också när du ändå är igång…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s