Mögel – men inte mög

Alla gör vi misstag ibland. De stora hjärnorna tycks dock ha en likartad strategi för hur man ska förhålla sig till dem:

Lär av dina framgångar, inte av dina misstag.
Ayad Al Saffar (”Klockkungen”), affärsman, ägare till Ur & Penn

Man ska inte lära sig av sina misstag, då vågar man aldrig göra om dem.
Ingvar Kamprad

Somliga misstag är dock mer lyckade än andra. Fråga exempelvis bakteriologen Alexander Fleming, som råkade förorena en bakterieodling med mögel.

Flemming var en duktig forskare, men hans laboratorium hölls kanske inte så rent som man kunde ha önskat sig. Sommaren 1928 lämnade han några odiskade bakterieodlingar på labbet och åkte på semester med familjen. När han återkom en månad senare hade en mögelsvamp infekterat en av dem och dödat bakterierna där.

Fleming var dock inte dummare än att han kunde dra de rätta slutsatserna av det inträffade, och tio år och flera blivande nobelpristagare senare fick världen ett av sina mest epokgörande läkemedel.

Det största misstaget i penicillinets historia gjorde i stället den unge studenten Ernest Duchesne. I en doktorsavhandling redan 1897 beskrev han hur bakterieinfektioner kunde bekämpas med penicillin. Duchesne var dock för ung för att bli tagen på allvar av medicinarsamhället, och när militärtjänst och sjukdomar kom i vägen föll hans upptäckt i glömska.

Det är mänskligt att göra misstag. Men dumt att inte ta vara på dem.

Andra bloggar om: , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s