Låt mig bara få jobba ifred

Den här perioden på året tror arbetskamraterna lätt att jag har blivit folkilsken. Jag svarar inte på tilltal, sitter med musik i öronen när jag skriver och jag bits om någon föreslår att vi ska ha möte.

Den omedelbara förklaringen är naturligtvis att jag har ovanligt mycket att göra så här års, därmed blir jag mer lättstressad och tar hårdare på att bli avbruten. Men tack vare den här artikeln har jag äntligen fått ord för någonting som jag har vetat länge; att vi som har ”kreativa” jobb går enligt en annan sorts tidtabell än de som leder folk, projekt och företag.

Ledarna kommer in på mötet, genomför det och kommer ut igen, redo för stordåd (eller ett nytt möte). De kreativa har svårt att komma igång med det de ska för att de snart ska på möte, sitter sedan av mötet och behöver därpå en timme eller två för att komma i stämning för det där som de borde ha fixat redan innan mötet. Och så har halva dagen gått.

Prinsessor på ärten? Lyxlirare? Gnällpellar?

Nej, bara en annan sort.

Det visar sig också att de flesta (antagligen också ledarna) har svårt att göra flera saker på en gång. Om ens schema ändå är ett collage av mötestider är det kanske inte hela världen, men som kreativ kan det vara fullständigt förödande att bli avbruten bara några gånger. Det ”kostar” nämligen mellan 25 minuter och två timmar att hitta flytet igen. Och försöker man i stället göra två alltför likartade saker på en gång halveras effektiviteten.

Jag visste också detta, utan att kunna bevisa eller ens beskriva det. Men det har professorn och kognitionsforskaren David Meyer gjort. Läs mer i Wired eller hos Sveriges Radio.

Kanske är det förresten det här med den minskande risken för avbrott, som gör att skribenter och andra former av kreatörer så gärna jobbar på nätterna. Då sover ju hederligt folk, och vi andra får jobba i fred!

DAGENS CITAT

Dagens citat är en favorit i repris, men med mycket tydlig koppling till dagens ämne:

Det bästa råd jag fått om skrivande:
svara inte i telefonen.

Patsy Garlan

Tipstack till Lotten

Andra bloggar om: , , , , ,

Annonser

5 reaktioner på ”Låt mig bara få jobba ifred

  1. Idag har jag lunchmöte i Stockholm kl halv ett. Det tar en timme att åka dit, men SJ har ställt in alla olönsamma turer, så jag måste åka med tiotåget och alltså gå hemifrån 09:40.

    Om lunchen är färdig på en timme, skulle jag kunna ta 14-tåget hem . Men det är inte ett lönsamt tåg … så det finns inte. Så då tar jag tretåget och är hemma kl fyra.

    Drygt sex timmar för en lunch. Inte illa, va? (Är det värt det? Vet inte, det handlar om en kanskeföreläsning i april.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s