Nördarnas revansch

Det hände sig på högstadiet att nördarna fick nog.

Min klass hade hållit ihop sedan första klass. Vi kände varandra väl och alla hade sina sedan länge cementerade roller, inte alla så bra. Som i de flesta klasser var det sportfånarna och de självutnämnda coolingarna som styrde och vi andra rättade oss av gammal vana efter det. Några var rädda för ledartyperna, andra tyckte nog helt enkelt att det var bekvämt.

Men i längden håller det ju inte att en handfull i en klass avgör vad som är kul, rätt och rekommendabelt, och det håller definitivt inte att de avgör vilka som är det.

Och tack och lov så växer man ju. Det hände hos oss också, och en dag i åttan bestämde sig några av mina kompisar helt enkelt för att nu räcker det. Nu skiter vi i sportfånarna och vad de tycker och så börjar vi umgås med varandra i stället. Fest, helt enkelt. Och den första festen följdes av flera, cirkeln vidgades snabbt och när vi så småningom började på gymnaiset  mötte vår ring andra ringar, grupper med ungefär samma bakgrund och det tog inte ens månader innan Gänget var det coolaste på jorden. Jag har inte haft så mycket roligt med så många härliga människor varken förr eller senare. Och vi började ta det för självklart.

Och så slarvade vi bort det. Några av oss, mig själv inkluderad, försvann in i förhållandenas magiska värld, byggde tvåsamheter som inte hade plats för någonting annat än på sin höjd parmiddagar. Vi blev medelålders trots att vi knappt hunnit fylla 20. Det är ju tragiskt i sig, men knappast ovanligt.

Nördarnas revansch, däremot. Det var verkligen någonting att vara stolt över. Tack Mats. Tack Eva, Tack Bosse, Per, Marie, Christer. Och tack Christina, Pernilla, Lotta, Gabriella, Eva, Evis, Annika, Meta och alla ni andra som kom in i och förgyllde vår krets de där magiska åren i slutet av tonåren.

Gud vad jag kan sakna oss.

Eller som en av min kvinnas gamla vänner uttryckte saken när vi skildes åt på en flygplats: ”Jag saknar bubblorna i champagnen.”

Andra bloggar om: , , , ,

Annonser

2 thoughts on “Nördarnas revansch

  1. Ah, skön läsning. Jag var nog mer på andra sidan, fast kan inte minnas att det var speciellt uppdelat. Vi var mer en stor gäng (götebosska), oavsett vilken typ man var. Fin beskrivng av en speciell tid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s