Min smala lycka

I alla tider har jag varit en spinkeråtta. Trakasserierna kring min bristande rondör inleddes redan när jag var tonåring och bland annat fick jag veta att jag skulle bli fet som spärrballong innan jag fyllde 20. Med tanke på mina mat- och godisvanor. Sedan fick jag veta att jag skulle anta formen av en zeppelinare senast när jag fyllde 30 och när jag närmade mig 40 informerades jag om blåvalars vikt.

Nu har jag passerat 50 och väger fortfarande in på samma vikt som strax efter studenten.

Ett annat fenomen med nära anknytning till min kropp är min förmåga att frysa. Jag fryser jämnt och brukar fråga vad den galenpanna tänkte på som för 10 000-12 000 år sedan följde efter renarna norrut när inlandsisen drog sig tillbaka. Hade de inte varit för honom hade jag förmodligen haft både släkten och mig själv i höjd med Barcelona. Men nu blev det Norden och kallt och rått och fuktigt, och hur jag mår när jag badar i svenska vatten ska vi inte tala om.

Hänger det ihop det där, med smalheten och frusenheten? Tjockisar svettas ju kopiöst och man brukar väl anta att de gör det därför att de är så feta. Men tänk om det är tvärtom: de är feta för att de inte kan göra av med energin, och de svettas av samma skäl.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s