En perfekt roman

Just nu läser jag Tom Rachmans ”De imperfekta”, en ny roman om en påhittad tidning i Rom. Boken är uppbyggd som en serie noveller med olika huvudpersoner, där en bifigur från en berättelse mycket väl kan vara huvudperson i en annan, och där delarna tillsammans bildar en sammanhängande berättelse. Jag har bara kommit lite drygt halvvägs och ska egentligen inte komma med något omdöme än.

Men det här är en läsfest och jag är förälskad. Det är så sataniskt snyggt ihopsatt och så ljuvligt väl formulerat att jag inte kan lägga den ifrån mig. Några formuleringar som fått mig att jubla hittills:

Vid tretiden hade hon skrivit mer än tusen ord, vilket är mer än antalet kalorier hon har fått i sig sedan i går. Hardy går på en bantningskur som inleddes när hon var ungefär tolv år gammal. Nu är hon trettiosex och drömmer fortfarande om mördegskakor.

Dario, som sov och vaknade vid hennes sida under sex år, har helt försvunnit ur hennes tankar. Hon rår inte för det: hon har ett tidningstemperament och han är inte längre förstasidesstoff.

Annonser

2 reaktioner på ”En perfekt roman

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s