Rena terapin, det här

snoopy-writing

Som en del av er redan har förstått ägnar jag mig numera åt både heltidsarbete och heltidsstudier (aka. skriva en roman). Samtidigt. Betyder det att jag har blivit galen, eller upptäckt ett sätt att skippa behovet att sova, eller helt enkelt blivit extremt effektiv?

None of the above, faktiskt.

I stället handlar det om lust. Lusten att skriva, i första hand, och när jag hade lyckan att komma in på Författarskolan vid Lunds universitet i höstas så fanns alternativet att tacka nej inte ens på kartan. När jag gick igenom kursschemat med min chef och påstod att jag skulle kunna klara jobbet med bevarad produktivitet och debiterbarhet såg hon inte fullständigt övertygad ut. Eftersom jag varit anställd i 15 år på firman tyckte hon möjligen att jag kunde vara värd lite extra svängrum, men sedan vi hade utarbetat en kompromisslösning kunde hon ändå inte låta bli att fråga ”hur ska du orka”?

Ska jag vara fullständigt sanningsenligt så undrade jag kanske det själv också.

Men det visar sig att den absolut största effekten av det här dubbelspelet är att det ger mig energi. Massor av energi. Jag skriver ju ändå hela tiden, så varför inte se till att göra det i lite organiserade och bildande former?

En lysande idé, visade det sig. På kuppen lär jag ju känna den där Erik J och hans drömmar och mardrömmar lite närmare. Kort sagt, sånt där som hederligt folk betalar sina terapeuter 700 spänn i veckan för att sköta.
Andra bloggar om: , , , , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s