Blå vägen hem

Stippes är till salu, och jag rotar fram följande ur arkiven:

Har du stått i kö i Malmönatten på sistone? Utanför Slagthuset, Crown, Öl & Vinkällaren eller Kulturbolaget? Då vet du att man kommer in rätt snabbt. Men korvagubben vid entrén får stå kvar utanför. Så vem är det egentligen som är den verklige hjälten i Malmönatten?

Korvagubbarna har poppat upp lite varstans de senaste åren. Sina nattliga högtidsstunder har de under det som kallas hundvakten, dvs mellan midnatt och fyra på morgonen. Det är då det är noll grader och tio sekundmeter. Det är inget väder för mesar. Faktum är att det motsvarar vindstilla och 15 grader kallt. Har du stått i kö i Malmönatten vet du att det är sant. Det vet korvagubben också.

De suveränt köldtåliga korvagubbarna tycks för övrigt vara förklaringen till att Stippes är på fallrepet. För bara några år sedan var detta legendariska näringsställe vid Triangeln fortfarande något av navet i Malmös nöjesliv. Härifrån utgick nattliga expeditioner, letades efter borttappade kompanjoner och summerades nattens misslyckanden. Samt åts en och annan kilometer ungersk korv.

Man kan se det som en trend; varmkorven slår tillbaka. Segermarschen utgår från korvagubbarnas små lådor och kanske har ”en kokt med bröd” börjat återta den position den hade innan pizzor, hamburgare och konstiga kryddstarka korvar tog över i skräpmatens rike.

Och korvagubbarna gläds och håller – på något sätt – värmen i natten. Men vi då? Vi som är marknaden? Vad har vi för ursäkt för att lalla omkring på stan så här dags? Ja, som vanligt är det väl snoppen som styr. Eller som en kille i korvakön uttryckte saken: ”De som går ut för att dansa kommer tidigt och går tidigt. De flesta som kommer sent och går sent har annat än dans i tankarna”.

Vi tycks alltså bli fler och fler som tänker allt mindre på dans. Alltså går vi ut senare och senare. Det etablissemang som allra mest bokstavligt tagit vara på den här trenden är Slagthuset som öppnar först vid midnatt och inte stänger förrän klockan fem.

Annars är Malmös nattliv fortfarande koncentrerat till en bananformad slinga som utgår från Stortorget och Gustav Adolfs torg. Via Amiralsgatan och Bergsgatan går den sedan upp till Möllevångstorget. Tyvärr är slingan inte bara det stråk längs vilket festfolk med musik, dans, öl och kärlek i blicken rör sig. Det är också det säkraste området i stan för den som vill ha en fet smäll.

Så om du är man, börjar närma dig medelåldern och dessutom är en smula dragen – ja, då är du urtypen för den som ber om trubbel. Fråga polisen som utreder alla nattliga fall av misshandel och rån, eller ambulanspersonalen som får skrapa upp resterna av dem som inte var snabba nog i hjärna och/eller fötter.

Ring efter en taxi i stället. Och ta en korv medan du väntar!

FOTNOT: den här texten publicerades första gången 1995 på sajten wilmertown.com, salig i åminnelse. Det mesta är sig likt, uppenbarligen.

Andra bloggar om:

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s