Kväll i Pildammsparken

Vattnet stiger rätt upp i luften, vrids till spiraler av roterande munstycken och färgas av lamporna ömsom djupt rött, ömsom klaraste blått och sedan bokstavligen lysande grönt.

Effekten är naturligtvis som mest påtaglig när mörkret har fallit, men det har jag missat under hela denna sommar. Nu skymmer det redan på vägen hem ifrån jobbet, och jag kastar upp cykeln från cykelbanan, där däcken har sjungit mot asfalten sedan jag rullade iväg. Med några snabba tag på tramporna besegrar jag gräsbrantens motstånd och glider sedan sakta fram över grusgången längs Pildammens strand. Jag får hålla mig i utkant av gången, som är för smal ens för gående och där löparnas tempi är ett levande hot om knuffar och kollisioner. Så småningom faller jag till föga för de onda ögon som möter cyklisten och kliver ner till dem i gruset.

Det dammar och mina skor, som nyss gnistrade efter gårdagskvällens möte med skokräm, borstar och polertrasor, täcks snabbt av det fina dammet som löparskorna river upp. Med blicken stint fäst på mötande motionärer mer anar än ser jag hur vattenstrålar virvlar i synfältets ytterkant, där de stiger och sjunker och skiftar i färg. Ovanför oss vräker nytända lampor ljus över alla; kallt, flödande nyttoljus som gör allt vad det kan för att döda den stämning som belysningen i dammen kämpar så hårt för att skapa och sprida.

I vattenbrynets obemärkthet samlas ankor och gäss, sothöns och änder och måsar och oknytt för att vila i natt. De snattrar och kväker, skrockar och trumpetar, men lugnar sig ändå oväntat snabbt. Snart putsar de fjädrar och slår sig till ro, och sticker sedan huvuden under vingar och vilar. Vinden, som fortfarande oroade ytan på dammen när jag kom, har nu mojnat och lagt sig, och vattnet bildar en spegel som bara bryts när eftersläntrande simfåglar ristar enstaka streck på dess yta.

De enda som vägrar slå sig till ro är folket som springer, som rusar, som svettas och stånkar. Jag reser mig, sätter mig på sadeln, rullar nerför slänten och lämnar dem alla.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s