”Du är den ondaste människa jag känner”

egg-756968_1280

Den vanliga reaktionen när någon annonserar sin skilsmässa brukar vara ett ”oj!”, ”beklagar”, ”är du säker?” eller ”ring när som helst om du vill prata”.

Inte den här gången. Det han fick höra sträckte sig i stället från ”grattis!” via ”det var väl inte så konstigt” till en kvinnlig väns uppriktigt förvånade ”det var som fan! Så mycket kuk trodde jag inte att du hade”.

Och ändå hade det börjat så bra; så mycket färg, så mycket lust, så mycket känslor, kärlek och sex hade han knappt kunnat föreställa sig medan han vegeterade i det grå-beige-bruna decennium som var avslutningen av hans första äktenskap. Visst hade han sedan hunnit få någon slags försmak av ett liv i färg under ett intensivt år tillsammans med den multipla K, men detta nya var ändå någonting särskilt. Som skillnaden mellan en trevlig tysk Cambozola och den äkta, opastöriserade, franska delikatessen Domaine de Bresse.

Det fanns alltså en lång tid när hennes uppmärksamhet, kättja och beundran fungerade som stötdämpare inför känslan av att också regelbundet bli nedriven, förolämpad och bespottad. Vrålad på, rakt i hans häpna ansikte. Om och om och om igen. Förminskad. Utstött. Deras löften förrådda.

Ja, det fanns en lång tid när han så lät sig tjusas av hennes serenader att han kunde bortse från hur hon kring­skar honom, avlövade honom, förnedrade hans närmaste och med vett och vilja skrämde bort hans bäste vän.

Han trodde att det var värt det.

Intalade sig att det var det.

Hur kunde han?

I början kanske det rent av var värt det; i början kanske det svarta inte var så svart, det överväldigande inte så överväldigande, det giftiga inte så kvävande giftigt. Men när mörkret tätnade, när det tog över – om inte från ljuset så i alla fall från hans möjlighet att värmas av det – då satt han redan fast. Det skulle till ett hot mot någon annan än honom själv för att förmå honom att slå sig lös.

Never push a loyal person to the point where they no longer care”, har någon sagt, och när hon slutligen kombinerade ett ofta upprepat ultimatum med ett försök att tvinga honom att svika sin egen dotter, då brast det, och fast hon backade snabbt när hon insåg att hon hade trampat över på riktigt så hade något gått sönder som inte längre gick att laga.

Det finns säkert en eller annan diagnos som kan beskriva hur hon fungerar, och till underlaget för den hör inte bara projiceringarna, vredesutbrotten eller den grandiosa självbilden, utan också dövheten inför hur gränslösheten kan landa hos andra. När han så, i det chickenrace som deras äktenskap hade förvandlats till, till slut stegrade sig, när han till slut sa ifrån, när han till slut inte längre vek ner sig, då var det han som hade felat.

Först bad hon honom att flytta ut ur deras sovrum, sedan ur deras gemensamma hem, och sedan hann de knappt in hos familjeterapeuten förrän hon förklarade att han hade lämnat henne. Situationen mjuknade knappast av att hon dessutom krävde hans signatur på en skilsmässoansökan per omedelbart.

Från familjeterapeuten till tingsrätten, utan att passera Gå.

En månad senare var de juridiskt skilda; sjuttioen dagar efter krisens utbrott. Men avslutningen kunde han fortfarande höra ringa i sina öron i åratal efteråt, hennes ord efter det sista försöket att beveka honom, utslungade mot hans rygg när han lämnade det kafé dit hon bett honom komma för att tala om praktiska ting men där monologen snabbt övergått till förolämpningar och beskrivningar av hur hon såg på summan av hans existens.

Du är en ond människa; du är den ondaste människa jag känner. Du är ond, Erik Rudvall.”

 

.

Annonser

2 thoughts on “”Du är den ondaste människa jag känner”

  1. Vilken fin text om något förskräckligt. Mycket välformulerad. Jag har så undrat vad som hände, men nu förstår jag bättre. Skönt att det är över.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s