Maran jagde vi bort tillsammans

PICT0352.jpg

Sara, älskade unge,

jag minns det första året på Bulltofta; du bör alltså ha varit typ två-tre år gammal. Du var ”lugn och fin” för det mesta på dagarna, men på nätterna hade du ofta förfärliga mardrömmar.

Det gick helt enkelt inte att trösta dig om man kom in för sent, och en lång period tog jag
därför in en madrass och sov på golvet bredvid din säng. Om jag stack in en hand mellan spjälorna i sängen, klappade dig lite och talade lugnande när du började bli orolig så blev det oftast inte allvarligare än så den natten.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s