In medias res

tennis-photography-us-open-cameras-wimbledon-sports-photography_1472760259

”If they consider it work, people will figure out how to do less of it. If it’s art, they will try to figure out how to do more.”

Seth Godin

Ibland är det svårt att skilja på vad som är arbete och vad som är fritid, i all synnerhet när det handlar om texter och kommunikation. Och eftersom det är ett tag sedan som jag delade med mig av vad som rör sig i den popcornmaskin som är min hjärna, så kanske det är dags nu:

En fritidssysselsättning är samtidsmagasinet Opulens, där jag hittills har publicerat en utgjutelse över det svenska hederskulturreservat som operan utgör, och en mer resonerande text om var Jimmie Åkessons väljare kommer ifrån (och möjligen också varför de inte är riktigt att räkna med).

Mer arbetsrelaterat är det senaste avsnittet av ID-podden, där jag och min kollega Eva Kronfält Thorvinger möter den skånska polisens kommunikativa superstjärna Ewa-Gun Westford. Lyssna gärna på den, det är drygt 19 välklippta och fulladdade minuter.

Ytterligare en jobbsatsning kan ta del av om ni besöker Fastighetsägare Sofielund, en spännande förening som satsar järnet på att förena pengar, politik och engagemang för att förvandla Sofielund från en brottstyngd och slumpräglad stadsdel till ett föredöme inom både stadsutveckling, miljö och kultur. Det är lång tid kvar till målet, men de senaste månaderna har varit en fest i form av positiva medierapporter från ett område som tidigare bara skildrats i termer av knark, skottlossning och mord. Och Rudvall bidrar som redaktör på hemsidan.

Och så lite musik, det är väl självklart? Jag är ju en närmast patologisk låtlistemakare, men den här hade jag nästan glömt själv. Enjoy:

Fotnot: ”In medias res” är latin för ”i händelsernas mitt”, ett berättargrepp som innebär att en historia börjar mitt i handlingen, vars helhet blir tydligare efter hand.

Tack Gud för Al Green

al-green-004

Om jag har några gudar bland de fortfarande levande musikanterna så är det väl den här snubben: Pastorn, Mr. Green, kungen av silkessoul och mannen som kan sjunga som en katt.

Det blir inte mycket bättre än så här i min bok.

Och i dag fyller han 70.

Ett 70-faldigt leve för dig då, Al. Och en länge framvärkt best of-lista till bloggens ljuvliga läsekrets. Enjoy!


 

Farväl till Facebook

Tummenupp.jpg

Hur mycket får jag ut av den där säkert en timme som jag lägger på Fejan varje dag? Väldigt många tomma kalorier får jag ut, även om det naturligtvis finns pärlor också bland det som mina kloka vänner delar där.

Så här skriver den förträfflige Halvar:

Facebook är icke-yoga […] Vill man leva ett yogiskt liv, då är det tystnaden som gäller, som det handlar om. Andas rätt. Gå sakta, både inne och ute. […] Facebook är motsatsen till yoga. Det har visat sig att det gör folk lyckligare att sluta med Facebook. [I en studie ombads 1 000 facebookare att] sluta med Facebook helt och hållet under en vecka. Resultat: de var mer nöjda med sina liv och dessutom lyckligare än den hälft som fortsatte med fb. […] Facebook fanns inte ens i Indien för 5 000 år sedan.

Så låt oss göra ett test; låt mig fimpa Fejan och återuppväcka den här bloggen på riktigt, så att det åter blir här som jag låter mitt eget flöde flöda. Kollar man vad jag själv har lagt upp på Facebook genom åren så finns där ju en del ganska fantastiska grejer, som dock i enlighet med lagen om allting förgänglighet i princip är borta mindre än ett dygn senare.

Det är synd.

Det är dumt.

Det är slut med det nu.

Och vill jag åter svulla på de där tomma kalorierna så kan jag ju återvända för att ta del av dem. Deltaga behöver jag ju inte göra i den matchen mer.

 

Håll i hatten. Här kommer oktober

Och så nästa avsnitt ur serien om guldkornen från Spotifys veckotips: ”Destilled & Octoberyfied”. Enjoy!

 

 

.

Hello, music lovers; get on board

Dags för andra delen av mina duster med ”Veckans tips” från Spotify. Den här gången får ni de 18 sköna spår som överlevde septembers destillationsprocess. Den som gillar soul och/eller refränger som på en gång siktar både mot hjärnbarken och den del av kroppen som har sitt centrum strax under magen har mycket att se fram emot här.

Spotify regerar

Jag hör till dem som tycker att Apples ”Spotifydödare” Apple Music är en rätt sorglig uppenbarelse. En hel del klarar den lika bra som Spotify, men när det kommer till en så fullständigt grundläggande funktion som att göra låtlistor kör Apple rakt ner i diket.

Klyddigt, som vi säger i Skåne.

Dessutom är Apple Musics ansträngning att slå ihop mitt förråd av ”egen” (köpt, eller nåja: stulen då) musik i mp3-formatet, som fysiskt befinner sig på min hårddisk, med resten av de 30 miljoner låtar som är tillgängliga i strömmande format helt obegriplig. Mina låtlistor dignar av dubletter, där Apple inte hittar mina ursprungliga filer (som ligger där de alltid har legat) utan på något magiskt vis tycker att de har ersatt dem med musik i molnet.

Det finns säkert någon poäng med det, men måste låtlistorna geggas ner på det här sättet för det?

De sociala funktionerna i Apple Music är inget som intresserar mig, så där får de heller inga poäng i min kalkyl. Och Apples ”Radio”-funktion är ungefär lika spännande som valfri kommersiell svensk radiokanal.

Spotify var först, är bäst och vinner igen
Spotify var först, ingen annan har visat sig vara bättre (för mig), och det är där jag har mer än 2 000 noggrant utvalda låtar i ett stort antal ännu nogrannare komponerade låtlistor. När Spotify nu dessutom lyft sig själv i håret och varje måndag levererar en ny sats musik ”som jag borde gilla” – och som jag faktiskt gillar! ja, då är valet enkelt.

Låtlistan nedan är just dessa första tre veckors tips, befriade från sådant som jag antingen redan har eller som inte höll måttet. Återstoden är en lista helt i klass med det jag själv brukar plocka fram genom att  plöja kors och tvärs lite på chans – fast på tiondelen av tiden.

Enjoy!