Smyg Award för lysande bloggare

Antalet bloggar som verkligen faller mig på läppen är inte så stort. Om jag får önska så vill jag gärna ha både ett blödande hjärta och en höghöjdsskribent. Och regelbundna uppdateringar.

Det sista kriteriet verkar nästan vara det svåraste.

Nu är det i alla fall dags att utse mina favoriter och dela ut Smyg Awards till en handfull lysande skribenter:

• Tänk på döden
  Synpunkter på världen; alltid spetsiga, inte alltid kärleksfulla.
• Sveriges mest lättlästa författare
  Smart och roligt om kärleken, livet och svenska för invandrare.
  (Och så är hon en fantastisk fru också.)
• Tempelman
  Reklambranschen beskådad genom glasögon utskrivna av en kalejdoskopisk optiker.
• Andrev Walden
  Insatt och inkännande om världens absurditeter.
• Viktor Barth-Kron
  Nöjesguidenskribenten som blev kommunalreporter på DN. Och som han rapporterar!
• Lilla Blå
  Livet är orättvist, och det är fan Lilla Blå också.

What’s in it for me?

Jo, jag har självklart en baktanke också: tipsa mig om fler läsvärda bloggare – samtliga länkar här ovanför går till mer eller mindre professionella skribenter, och jag är på ständig jakt efter de där som skriver i blod snarare än lasertoner.

UPDATE: vill ni läsa en historisk bloggpost på ungefär samma tema så finns det en sådan härstädes.

Äntligen blev det tydligt!

Språkvetaren Siv Strömquist är en tråkmåns i min värld. Hennes Skrivboken må vara hur värdefull som helst; mig får den bara känna hur mossan sakta täcker mig. Just den boken var för övrigt ett viktigt skäl för mig att skriva min egen skrivarhandledning Ordning på orden.

Men det här, alltså: Sivan reder en gång för alla ut när man använder de vackra skiljetecknen kolon och semikolon. MVG, säger vi om det!

Kolon pekar framåt. Tecknet signalerar uppräkning, förklaring eller exemplifiering. Före en uppräkning eller en förklaring ersätter det ordet nämligen. Om en exemplifiering följer kan tecknet översättas med så här eller det här.

Semikolonet anknyter bakåt. Det används mellan självständiga meningar och ersätter punkt, men avskiljer inte lika definitivt. Tecknet vill snarare säga: ”Sluta inte läsa! Se sambandet!” Ett samband som skribenten valt att signalera med semikolon i stället för en samordnande konjunktion, exempelvis så, för/ty, och eller men. För den som vill vara säker på sin sak är det bara att testa. Blir det bra med något av dessa småord, blir det också bra med semikolon.

”Spela roll”, säger du kanske?

Okunskap kan man göra något åt, säger jag då. Dumhet är oftast medfödd och svår att bota. Lyn Truss uttryckte saken lite mer diplomatiskt i Komma rätt, komma fel och komma till punkt:

På den tryckta sidan fyller interpunktionen sin grammatiska funktion, men i läsarens sinne gör den mer än så. Den berättar för läsaren hur melodin skall gnolas.

Karma och kudos för övrigt till Andreas Ekström på Sydsvenskan, som var den som tipsade om detta. Läs hans lästipsiga nyhetsbrev!

Mina händer älskar dig

Varje morgon drar jag dig intill mig,
din kropp så nära att gränsen nästan upphör.
Och ändå är det gränserna som fascinerar mig mest.

Mina händer älskar dig,
att få röra dig och smeka,
känna höftkammens marmorhårda täthet
och följa bråddjupet ned mot magens välvning.

Den andra handen lika uppfylld
av ett bröst, sfärens rundning,
dess sammet och dess styvning;

Att få hålla dig,
att få älska dig,
hud mot vibrerande hud.

Med högsta hastighet åt helvete

I går konstaterade Finanspolitiska rådet att en satsning på höghastighetsjärnväg skulle vara ”väldigt olönsam”. Det var ett snällt sätt att uttrycka det faktum att bortemot hälften av de 190–320 miljarder kronor som kalaset beräknas kosta blir en samhällsekonomisk förlust. (Artikel i DI här.)

Även bortsett från att felmarginalen i järnvägskalkylen är 70 procent (!) så är det ju häpnadsväckande illa, och när Sydsvenskan i dag säger att en satsning på höghastighetståg ”skulle tillföra samhället större värden än vad som kan beräknas i kronor och ören” (se klippet här intill, texten finns inte på nätet) börjar man undra vad för slags piller de äter på ledarredaktionen där.

Och så jag drar mig till minnes några fina formuleringar om just samhällsekonomiska kalkyler, som jag har sparat i arkivet. Poängen är att samhällsekonomiska argument är något som man tar till först när inga andra beräkningar håller.

Och för snabbspåret spricker även dessa.

”Det var en gång en företagsledare som sa ’Varje gång någon säger att ett projekt är strategiskt, vet jag att det kommer att gå med förlust’. Offentliga sektorns motsvarighet till strategiska projekt är samhällsekonomisk nytta.”

”Det första jag lärde mig i yrkeslivet är att samhällsekonomiska vinster är det man drar till med när man inte kan få en kalkyl att gå ihop på något annat sätt, hur man än försöker. Och alla ekonomer vet hur lätt det är att få en kalkyl att gå ihop.”